I can Skype

I can Skype är en mjukvara utvecklad på Centrum för elektronisk kommunikation. Det är ett program som lägger sig ovanför och skickar kommandon till Skype. Gränssnittet förenklas och görs tillgängligt på fler sätt.

Med I can Skype blir det lättare att initiera och hantera videosamtal i Skype. Det går exempelvis att använda skanning som styrsätt och på så sätt bläddra sig igenom sina kontakter och ringa ett videosamtal. Med auditiv feedback får man stöd i navigeringen. Med dynamiska knappar lämpar sig I can Skype även för pekskärmar.

I can Skype är utvecklad för Windows och skrivbordsversionen av Skype.
Senaste versionen av I can Skype är: 1.00.42 och den är testad mot Skype version 7.33.0.104

Fungerar inte med nya versionen av Skype, version 8.

 

I Can Skype bildskärm

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om du använder ett program med talsyntes tillsammans med I can skype kan du med fördel använda VoiceMeeter för att få en klar och tydlig talsyntes i samtalet hos motparten.

Läs mer

Använda olika bildtelefoner

Bildtelefoner från olika leverantörer och modelltyper har olika gränsnitt och ser därför lite olika ut.

Här nedan finns filmer där vi utför samma moment med ett antal olika bildtelefoner. Detta för att du enkelt ska kunna se vilka skillnader det är i handhavandet.

 

Film TmPC (Teckenspråk) (x:xx)
Film MyMMX PC (Teckenspråk) (x:xx)
Film eCtouch (Teckenspråk) (x:xx)
Läs mer

Skapa en användare

Vill du kunna logga in på e-kommunicera?

Det finns en dold del av e-kommunicera som bara inloggade användare kommer åt. Där presenteras material som endast är avsett för dig som arbetar inom området. Det kan vara material såsom:

  • Kontaktinformation till kollegor
  • Material kring förskrivningsprocessen
  • Presentationer från konferenser
  • Forum
  • mm

Om du vill ta del av denna information och registrera dig som användare på sidan, skicka ett mail till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. och berätta vem du är och vad du arbetar med. Om du är kvalificerad att ta del av den dolda informationen kommer vi att skapa en användare åt dig så att du kan logga in och ta del av all information här på e-kommunicera.nu.

Läs mer

Vem kan ringa bildsamtal till vem?

Det finns många olika sätt att ringa samtal med text eller video till andra. Men vilken utrustning kan ringa till vilken?

Olika utrustningar kan alltid ringa till sig själva men ofta också till andra. Det finns en stor skillnad mellan vanliga text- och bildtelefoner och det vi kallar konsumentteknik. Text- och bildtelefoner som man får förskrivna som hjälpmedel kan alla ringa till varandra oavsett märke och kan alltid ringa till förmedlingstjänst. Med konsumentteknik kan man oftast bara ringa till personer med samma produkt.

I bilderna nedan försöker vi tydliggöra vem som kan ringa till vem. Båda bilderna visar samma sak, men presenterar det på olika sätt. Observera att bilderna endast visar ett urval av alla konsumentprodukter som kan användas för text- eller videosamtal.

Klicka på bilden för att se en större version. Du kan också ladda ned bilderna som pdf-filer under Dokument på höger sida.

 

 Vem kan ringa till vem flode2 Vem kan ringa till vem matris2 

 

I matrisbilden till vänster hittar du olika utrustningar och tjänster i rader och kolumner. Följ strecken från tjänsten och se vilka skärningspunkter som är markerade. Dessa kan du ringa till. En grön cirkel betyder att det går att ringa text- eller videosamtal. En vit cirkel betyder att det går att ringa till den typen av telefon via förmedlingstjänsterna bildtelefoni.net eller texttelefoni.se. Finns ingen prick eller ring går det inte att ringa mellan dessa utrustningar.

Läs mer

Duplex

Duplex, betyder på latin tvåfaldig eller dubbel. När vi pratar om kommunikation så innebär det att vi kan kommunicera i två riktningar. 

Full duplex innebär att båda parter kan sända samtidigt d.v.s. prata i munnen på varandra. Halv duplex innebär att man måste turas i samtalet. Som jämförelse kan man säga att ett telefonsamtal sker i full duplex medan ett samtal i walkie-talkie, eller komradio, sker i halv duplex.

Läs mer

Upphandling

Enligt lagen om offentlig upphandling (2007:1091) skall hjälpmedel upphandlas.

Verksamheter som förskriver elektronisk kommunikation upphandlar hjälpmedel. Detta är bestämt enligt lag.  I upphandling ställer verksamheten krav på leverantörernas utrustning. Om en leverantör inte kan uppfylla kraven får upphandlande verksamhet inte heller köpa produkten.
Upphandlingskraven kan se olika ut i olika landsting/regioner. Det är därför olika typer av hjälpmedel kan förskrivas på olika platser i Sverige. 

Upphandlingen styr vad förskrivaren kan ge dig som utrustning. Finns företaget inte med som leverantör kan du inte få just den utrustningen.

Läs mer

VoiceMeeter

VoiceMeeter är en mjukvarumixer som också fungerar som ett virtuellt ljudkort.

Om du behöver få ut både talsyntes och mikrofon i ett Skypesamtal så kan VoiceMeeter konfigureras för att göra detta på ett bra sätt. Då kommer talsyntesen att höras klart och tydligt istället för att slaska in via mikrofonen.
Manual för hur du går tillväga hittar du under rubriken "Ladda ner" på den här sidan.

VoiceMeeter är gratis att använda.

Läs mer

AKK - Alternativ och kompletterande kommunikation

Med AKK, alternativ och kompletterande kommunikation, menas alla kommunikationssätt förutom tal, som används för att uttrycka tankar, behov, önskemål och idéer.

AKK används dagligen, exempelvis när någon visar ansiktsuttryck, pekar på något, delar bilder på sociala nätverk, SMS:ar eller skriver ett meddelande på en lapp. AKK används alltså av alla, men det är absolut nödvändigt när det talade språket inte räcker till. Det används som stöd både för uttryck och för förståelse. Ibland används begreppet kommunikationsstöd i ungefär samma betydelse som AKK.

Läs mer

Alternativa styrsätt

Vid nedsatt rörelseförmåga kan det vara svårt att använda vanligt tangentbord, mus eller pekskärm. Då behöver man hantera utrustningen på annat sätt.

Alternativa styrsätt kan kompensera för nedsatt kontroll i hand och arm, till exempel vid darrhänthet, ofrivilliga rörelser eller koordinationssvårigheter. Om det inte alls fungerar att använda händerna utgår man från en annan rörelse som användaren kan kontrollera helt eller delvis, till exempel i fot, huvud eller ögon.

Läs mer